Mitt sommarlooov

Jag sa hej då till herr Fotograf när han åkte hem och bar istället in resväskan hos mamman och pappan där strumpan redan bor. Sedan var vi världens bästa fastrar i några timmar när vi lekte med våra söta brorsbarn. Vi gick i skogen och tittade på foton och pratade och hängde framför sommar-tv och åt mat och såg hur de blev tröttare och tröttare. Då skjutsade vi hem dem.

Sedan fikade vi med mamman och pappan och fick själva vara barn. Vi gillar det, strumpan och jag. Bli ompysslade, äta kvällsmacka och somna tidigt i nybäddad säng. Fast först tvätta fötterna, såklart.

- Anna iPhonebloggar

You say tamp, I say snöre

Den här landkrabban är mycket nöjd över att sysselsätta sig med nöjen på fast mark nu. Till exempel kolla på gamla ödelagda verkstäder. För även om till och med jag tycker att styrbord och babord är välfungerande begrepp när man åker båt, finns det en gräns för hur mycket man ska behöva anpassa sig.



Skogen passar mig väldigt mycket bättre. Förutom att jag höll på att gå rakt på en snok precis när vi kom. Sen var det här äventyret inte heller lika kul längre. Vad ska jag ta mig till med mig?
- Anna, the fegis

Sol, vind och vatten

Bästa dagen! Åka båt, gå lite i land, fega ur badchansen, klä upp sig, åka på middag med föräldrar och syster. Äta god mat och lyssna på livemusik. Nu: treo och god natt!








- Anna iPhonebloggar

Sjöväder, var det ja

Blir fint det här. Skepp o hoj!



- Anna iPhonebloggar

So far so good

Det går mycket bra det här med att fira bröllopsdag. Än så länge lunch på slott och åka bil. Det första kan vara något av en favoritsysselsättning, det andra blir man sömnig av. Sjöväder från SMHI på det, till och med det är bra.















Efter toalettbesöket sa både herr Fotograf och jag: let's flytta hit!
/Anna

Hej vädret, det var inte igår

Såklart jag fortsätter längs memory lane. För det är lika tryckande varmt idag som när vi stod uppklädda och fina i träkyrkan. Svetten rann av tung, fuktig luft. Som här, det är som utomlands.



- Anna iPhonebloggar

Tio år senare åker vi tillbaka till brottsplatsen

Hurra för herr Fotograf och mig som har varit gifta i tio år idag! Bjuder på en misstänkt cheesy bild dagen till ära.

Vi packar febrilt (och försöker hålla sams, går bra) för att åka till Ludvika vilken minut som helst nu.
/Anna

Stjärtsmärta

- Nä men tänk om man skulle ta och gå ut en stund?

- Ånej, inte förrän minst ett stycke till är färdigskrivet.

- Men stolen är så hård och jag har suttit här hela dagen.

- Suttit ja. Men mer då?

- Jaa, du vet... kollat mailen, ringt och pratat med en massa människor om helgen, läst bloggar, kollat svt play, bloggat...

Inte konstigt att jag behöver komma ut i solen väl?

- Kommer inte på fråga! Skriv på nu vetja!

- Hmpf. Då vill jag ha kaffe.

/Anna

För en dålig start på morgonen

Blä!
Uppe, klädd och klar. Och trött.
Mest för att jag vaknade till Erik Amarillo och sedan kunde jag inte somna om utan låg länge och nynnade på årets sämsta låt: "...om sanningen ska fram, vill du ligga med mig då..."

Blä!
Jag har börjat skriva en packningslista, vi åker bort en sväng över helgen och det är alltid så jobbigt innan man kommer iväg. Eller bort och bort... Vi ska ju hem. Till våra föräldrar. Hur som. Hittills ser den ut så här:

Man blir onekligen på lite bättre humör av den.

Frukost?

/Anna

Kvällsjobb: Top Secret

Vi jobbar vidare på vår superduperidé som jag tyvärr inte kan säga mycket mer om här. Vi börjar i alla fall ha tillräckligt mycket information att presentera för manusförfattaren. Som synes står kakorna i centrum. Vi är väldigt intressanta på det viset.



- Anna iPhonebloggar

- Det är vad jag kallar eftermiddagsfika!

- Bättre så, Kameran? Då så. Om du ursäktar mig så har jag lite att stå i.

/Anna

- Bättre sent än aldrig?

- Men Kameran, hur tänkte du nu? Det var ju evigheter sen jag knäppte bilden för att illustrera ett inlägg med och NU dyker den upp i inkorgen.
- Jaha... jag trodde inte att det var så viktigt...
- Det var SKITVIKTIGT.
- Men kaffekoppen såg så tom ut. Jag tänkte att den liksom... jag vet inte... borde fyllas på så det såg snyggt ut innan den publicerades.
- Då tänkte du fel.
- Mmm... Jag förstod nästan det, för det har ju gått rätt länge och den är fortfarande lika tom, liksom.
- Var det därför jag fick den nu?

/Anna

Refrängerna

Jag är liksom fångad i ett snår av ord och text. Med våld kan jag nog reda ut ett och annat och landa på ungefär rätt ställe. Under tiden gör jag ungefär som vanligt: Dricker en kopp kaffe. Med påtår. Och så ännu en. Det eviga kaffedrickandet. Det är lite av min refräng, kan man säga.

(Här skulle jag infoga en bild, men den klamrar sig fast i kameran och vill inte dyka in i datorn. Har faktiskt inte hänt på ett tag.)

Jag får anstränga mig för att hålla mina karaktärer från alltför många kaffepauser. Annars skulle de inte göra annat än dricka kaffe. Annat jag gör är att lyssna på soundtracket till Casino Royale (för tillfället). Tämligen refränglöst. Och så tänker jag lite på mat. Lite av ett tema. Men mest är jag väldigt nyfiken på refrängen du skrivit, kära syster.

På återkommande, antar jag att man kan hälsa.

/Anna

"Tomorrow is another day"

Stackars, stackars! Jag har haft lyckan att vara så långt ifrån Johan Falkar som man kan komma ikväll. Istället har vi spenderat tre och en halv timme framför Borta med Vinden som TCM visade ikväll. Magiskt bra, på alla sätt och vis. Briljant, faktiskt. Och det var den måndagen. I morgon är en annan dag, som Scarlett modigt konstaterar i slutscenen när hon förlorat allt i krig, död och sin egen dumhet.

/Anna

I afton svensk deckarthriller

Jag har hemskt svårt för människor som pratar fastän de inte har något att säga. Där har du den enkla anledningen att jag inte har skrivit några inlägg, för likaledes ser jag föga anledning att blogga när det inte finns något att berätta. MEN, kan man tänka då, är det inte liksom det hela bloggandet handlar om? (Kan man i alla fall tänka lite elakt när man läser vissa bloggar... inte vår alltså.) Anyways, lite har jag ju faktiskt gjort på senaste tiden. Till exempel kopplat ihop min fenomenabla mobila studio och faktiskt spelat in några spår på den, med mysigt bakgrundsljud av mamma som diskar. SAMT skrivit en refräng. Jag är grym på refränger, måste jag säga. Synd att låtar inte bara består av refränger. Eller ska jag lansera 30-sekunders-låten?

I bakgrunden skjuter Johan Falk skarpt och svär så mina öron krullar sig.

/Elin

Nördvarning: När bakom kulisserna är som på riktigt

Jag har försökt skriva idag. Verkligen. I teorin skriver jag nu också. Fast det gör jag ju inte. Uppenbarligen.

Däremot har vi tittat mycket på bakom kulisserna-material från Sagan om Ringen-triologin på den nya blueraysuperboxen. Eftersom vi är nördiga på det sättet.

För: Till de vanliga dvd-utgåvorna av de tre filmerna hör så kallat bakommaterial av världsklass. Kanske de bästa filmproduktionsdokumentärerna ever. Skitsnyggt klippt, intressanta intervjuer (och det finns subtitles för alla med mig som tycker att det är meckigt att tuna in öronen på Nya Zeeländsk dialekt bara för att hänga med i Peter Jacksons haranger) med alla möjliga nyckelpersoner och allt är musiklagt och slipat för bästa effekt. Bra så.

Men: Den här nya blueraysuperboxen innehåller ÄNNU EN skiva med extramaterial, något som känns som det material som klipptes bort när originalbakomfilmerna gjordes. Här finns oklippta spex med och av skådisar, statister och annat löst folk. Intervjuer med caterinpersonal, elektriker och andra som vanligtvis är så långt bak (eller långt ner, om man så vill) att de inte blir tillräckligt intressanta på en kommersiellt gångbar bakomfilm. Otaliga problem med locations, skador och dåligt väder. Och här finns en del argumentation och snuddpåbråk som inte visar de inblandade från den bästa sidan. Kort sagt: en bakomkulissernafilm som visar hur det verkligen är att arbeta på en filmproduktion. Tillsammans med de andra, snygga, bakomfilmerna i minnet (för dem har man ju sett tusen gånger, right?) är det här komplentet som lyfter triologin än högre mot skyarna.

Och så har man recenserat en bakomkulissernafilm. Hoppsan.

/Anna

Three done, [hundreds?!] to go

Idag har jag utvecklat och i text gestaltat 3 (tre) av alla lappar Lillstrumpa klottrade ner till mig fem sekunder innan jag tog tåget därifrån i torsdags. Jäpp, mycket ambitiöst. Men hon klarade det, fick ner huvuddragen av min historia på en massa (känns som hundra ungefär) papperslappar.

Det blev en promenad också. Insåg att man kan gå vilse trettio meter från E4:an.



Sen gick vi hem och lagade älgfärssås med pasta. Nu blir det paj med en massa olika bär i. Jag tror den är god. Till det slöar vi framför Sagan om Ringen med kommentarer. Bra lördag. Orättvist att inte alla får ha det lika bra, tänker jag.



Senare föreställer jag mig att jag kommer skriva (minst) en lapp till innan läggdags. Det vore förträffligt. Ska bara fika först.

- Anna iPhonebloggar

Lång natt

Ett märkligt sus gick över gården utanför sovrummet i går kväll, just som det var dags att sova. Och så insåg jag att det hade börjat regna, fullkomligt forsade från himlen ackompanjerat av lysande blixtar. Jag drog upp rullgardinen och ställde fönstret på vid gavel och släppte in regndoften och låg och tittade på ljusshowen.

När jag vaknade i morse var fönstret fortfarande öppet.

Och i Norge är allt lika fruktansvärt som igår. Ofattbart. Onödigt. Omänskligt.


- Anna iPhonebloggar

Guess who...?

Efter en kvarts pysslande och tekniskt filurande har Lillstrumpan och pappan lyckats koppla Iphonen till datorn och TADA! Semesterblogg! Jag ser framför mig minutiösa rapporter från avgiftningskliniken (för er som inte förstår referensen, ...don't ask), långa utsvävningar kring smarta böcker och inte minst inspirerande ögonblicksbilder från de kopiösa mängder skapande som kommer att försigå. Låtar, dikter, målningar, you name it. Jag kanske skriver en bok på köpet också, det verkar ju... jo, ruskigt komplicerat, jag vet.

Grattis till priset! Oscarsgalan nästa, alltså. Om den får plats i skåpet. Nu är det god sömn i strukna lakan!

/Elin

Viktlös har gått och blivit med pris

Förra sommaren var jag med och gjorde kortfilmen Viktlös som hade premiär på Göteborg Filmfestival i vintras. Efter det var den med i Short Film Corner i Cannes och nyligen visades den på Giffoni Filmfestival i Italien där den vunnit kategorin Bästa Kortfilm och fått The Gryphon Award. Har ingen aning om vad detta betyder, men jag väntar ivrigt på bucklan. Det ska tydligen dyka upp en sådan. Yej! Vi har stora planer för ett låsbart skåp på kontoret med krispig belysning och sammetsinteriör där den kan stå och se fin ut. Bucklor gillar sånt.

/Anna, Produuucer

Alla dessa berättelser som kräver sin existens

Om tankarna var snurriga av alla karaktärer med syften, mål och förändring över tid -för att inte nämna den [STÅRYLAJN] som skuggat oss hela veckan- blev det inte bättre när jag kom hem till veckans utvecklingsmöte för den idé herr Fotograf och jag är med och jobbar på. Som tur är har vi nuförtiden flyttat mötena just hem till oss. Så man kan äta det man vill (tacos!) och diska efteråt (!) och bara rent allmänt känna att man är hemma igen (ganska skönt, trots allt). Men jag är inte med i tankarna ikväll, det går an att inflika när jag inte håller med de andra, men att spåna karaktärsdrag och dramaturgisk uppbyggnad saknar jag kapacitet till. Vill sova och lite vill jag skriva om mina egna karaktärer. Synd att lägenheten är så liten att man inte kan gå och lägga sig utan att någon märker det. Tur att bloggen ryms i telefonen så man kan blogga vid samma köksbord som de andra sitter och jobbar vid (fast vid närmare eftertanke märker de nog att jag pysslar med annat. Kanske tror de att jag skickar tusen sms, hemska tanke).

Typiskt att det är så mycket jobb med att få ihop en bra historia.

Over and out, klart slut.


- Anna iPhonebloggar

Fullmatad

Tack för den här veckan! Man är som fullproppad på alla sätt och vis. Äten tills man kräks, var det så man sa? Snart är vi hemma, väskan och jag. Hemma med alla anteckningar, lappar och [stårylajnen]. Blir fint det.







- Anna iPhonebloggar

Var det någon som sa skrivarläger?

Här, på Lillstrumpas dagis råder kreativ verksamhet.



Det är fortfarande lite oklart vad mitt besök här går ut på och kanske hade jag tänkt mig ha karaktärsbeskrivningarna klara vid det här laget. Men vi har väldigt roligt. Gills?

- Anna iPhonebloggar

Det finns inget dåligt väder...

...man får bara justera aktiviteterna lite.




Göra som Lillstrumpa och bjuda på finfrukost tillexempel. Hurra för regn!



- Anna iPhonebloggar

Ja! Vi går på kondis! Ska bara...

Den ena står med skorna på medan den andra... Hmm.



Vi jobbar lite olika på det här med att gå och fika märker jag.



- Anna iPhonebloggar

Höga på jazzvals och dansband

Så hur funkar det här med dialogbloggande när ni är i högst fem meter ifrån varandra flera dagar i sträck, undrar ni? Jorå, man får blogga lite i smyg bara. Passa på när syrran är i duschen, skriva jättejättefort. Och när hon står över axeln och undrar vad man gör... så säger man att man bloggar, för man är genetiskt askass på att ljuga.

Till efterrätt denna underbara sommardag har vi överdoserat Allsång på Skansen, och kärat ner oss totalt i både Måns Zelmerlöv och Ulrik Munther (den som var tio yngre...). Nu ska vi tydligen sova så vi kan vakna i morgon. I KNOW, logiken i det!

/Elin

Segt

Vi hörde åskmuller på håll och såg hur mörka moln tornade upp sig och när vinden tilltog packade vi ihop våra saker och cyklade hem igen. Nu gör vi inte så mycket. Det är skönt.



- Anna iPhonebloggar

Livet är gött, världen är stor. Här sitter vi, jag och min...

- Anna iPhonebloggar

På sörmländska landsbygden

Det blev inte några bilder av själva grillningen. Men väl av omgivningen. Tomten vi var på låg intill ett majsfält. Vackert.







På vägen hem passerade vi urbilden för begreppet "kossor i motljus". Tyvärr var det inte läge att be chauffören sakta in farten eller stanna till vid ängen. Tro mig när jag säger:
Dimma
Kossor
Motljus

- Anna iPhonebloggar

Skrivarläger pågår

Det tog ett tag, men nu är lägret igång. Lillstrumpa agerar auktoritär lägerchef med tidsbegränsning och allt. Vi får bara jobba tjugo minuter till och sedan är det sovdags, säger hon. Stenhårt. Effekten avtas något av att hon spontandansar salsa.



- Anna iPhonebloggar

Eftersom det ändå bara regnar åker vi och grillar.

Det verkar ju lämpligt. Och gott blir det också, för vi har gjort vår egen mat!



- Anna iPhonebloggar

The King´s Speech

Eftersom Lillstrumpa inte hade sett The King´s Speech, såg vi den igår. Och den var lika bra som när jag såg den på bio i vintras. Colin Firth och Geoffrey Rush är fantastiska ihop som Duke of York/Georg IV och hans talpedagog. (Som språkvetare/fonetiker är det såklart ett ämne som är särskilt intressant.)

The King´s Speech fick nästan alla tunga Oscarsstatyetter (Bästa film, Bästa regi, Bästa manliga huvudroll och Bästa originalmanus.) Mer än så behöver man typ inte säga. Den är nedtonad, vacker, rolig och väldigt hjärtskärande på bästa sätt. Slutet gott och Helena Bonham Carter bevisar att hon är mer än en överspelande karaktärsskådespelare. Man måste se.

/Anna

Ruset går knappt att beskriva när man susar fram

Okej, för de flesta (till exempel Lillstrumpa) är det old news. Men det här med att CYKLA. Najs ju.



Vi tänkte "cirkus" när vi klädde oss för en tur i går eftermiddag.



















/Anna

That's the way to have frukost!

Sen att klockan är närmare lunch är en annan femma. Visst?



- Anna iPhonebloggar

Kyrkklockor, en tyllgardin och... Due Date

Sent igår kväll, när vi var hemma igen från vigseln, hade vi med oss tre filmer hem som vi hyrde på stan.
1. En bra (King´s Speech, för Lillstrumpa har inte sett den än.)
2. En romantisk (The Romatics, den vet vi inget om.)
och
3. Due Date (need I say more?)

Det blev den tredje, för vi tänkte att om vi blev för trötta var det bara att stänga av utan att känna att man missade något.

Om man säger såhär:
Klockan var mitt i natten
Vi var dyngtrötta sedan redan tidigt på eftermiddagen
Vi kunde med svårighet konversera en hel mening
Vi såg den med textning för att hjälpligt "hänga med" i handling (och faktiskt, Robert Downey Jr. är inte känd för att överartikulera)
Vi åt chips och drack öl
-och höll på att fullständigt skratta ihjäl oss

Det säger mer om oss än om filmen.
Nu, när Elins skira vita gardiner fladdrar slött och fåglarna kvittrar utanför det öppna fönstret och vi har ätit frukost sedan länge och hon har redan gått iväg till sin kyrka där hon spelar piano idag, skulle vi nog ha valt en annan, låt oss säga intelligentare film.

Men under vissa omständigheter - en hit!

/Anna

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar

Det finaste idag: vigsel i Nyköpingshus. Direkt efter kvällens föreställning gifte sig två personer ur ensembeln och regissören var vigselförättare. Annorlunda och magiskt!








Lillstrumpas vänner förklarade varför de ville gifta sig med varandra innan de förklarades man och hustru och sedan var det klart!

- Anna iPhonebloggar

Miljöombyte förnöjer

Vi drar hem till Lillstrumpa några dagar. Jag ser framför mig att vi har kreativt läger. Hon tror att vi ska ha semester. Pah!




- Anna iPhonebloggar

Karriären som i en liten ask

Wohoooo! Efter inte alls särskilt lång tid så bara: konto på Soundcloud, check! Lägga in spelare på bloggen, check! OCH DET FUNKAR!!!

Man blir ju matt för mindre. Filen med det föga upplysande namnet Arbetsprov02 är ett stycke jag komponerade för en ansökan till KMH. Om jag kom in? Vi kan säga så att jag tolkade deras avslag som att de hade andra sökande som behövde utbildningen bättre.

/Elin

Elin ljudbloggar

Testing, testing, 1, 2, 1, 2
... Hallå? Hör ni mig?


/Elin

Ja, nu är det verkligen slut

Om jag hade varit fjorton tror jag att jag hade grinat ihjäl mig. Det är tur att jag inte är fjorton.

Det var en mogen publik i salongen igår kväll, medelålder kanske 28. Fnissigt, skrattigt, prassligt och lite pratigt. Busvisslingar och applåder när Ron och Hermione kastar sig i varandras armar vid bästa möjliga tillfälle. Uppsluppet garv när Maggie Smith levererar den bäst levererade komiska repliken i hela filmen. Generade suckar över Daniel Radcliffs stundtals bortkomna Harry Potter.

Skådespelarna, de där unga som i och med HP7/2 gör sin åttonde film i samma serie, har ingen lätt uppgift att axla. Särskilt inte Emma Watson i rollen som Hermione (och tjej!) som får illustrera varenda känslosvall som drabbar trion medan Rubert Grint kommer undan med att se dum ut i rollen som Ron Weasly och Harry Potter själv mest är innesluten i tankar när han inte tar kommando över gruppen och pekar med hela handen.

Jag hade önskat att Daniel Yates hade gett Daniel Radcliffs Harry Potter ett något bredare känslospektra istället för att tvinga fram fina nyanser i all trubbig beslutsamhet. Kom igen, liksom. Man kan ju bara tänka sig hur man skulle känna sig efter att ha besegrat Voldemort efter sju års kamp: utmattad, febrig, ont i halsen, hungrig, adrenalinstinn, törstig, tom, sårad, frusen och överväldigad av lycka. För att inte tala om uttömd på all magisk kraft (men det vet jag inte hur det känns, så den är svårare att föreställa sig.) Den som är fjorton klarar nog alldeles utmärkt av att applicera den stormen på sig själv och skratt-gråta eller gråt-skratta efter den slutliga striden. Själv väntar jag förgäves på en större reaktion från Radcliff och jag tror inte att han är den huvudsakliga bromsklossen.

Sammantaget är det en lika otäck och vacker film som jag hade hoppats på och jag tänker inte ens försöka att ge mig i kast på att jämföra filmen med böckerna. Det vore orättvist. Det är är värdigt slut på vår tids bästa barn-och ungdomsbokserie.

Nu är det lite tomt.
Får nog dämpa fantasybehovet med den där Sagan om Ringen-boxen.

/Anna

HP7/2

Ja, vad ska man säga?

Att det var kul med 3D, för det har jag aldrig sett förut.
Att det var vissa scener som var fantastiskt fina.
Att Helena Bonham Carter äger.
Och att Stockholm i regn på natten är väldigt fint.

Men åh, vad jag saknar böckerna.

/Elin

All ends here

Vi har landat! Vi är laddade! Vi har popcorn och 3D-brillor! Nu börjar det!











- Anna och Elin iPhonebloggar

Hej Harry

Vi är på väg och herr Fotograf är välförsedd.




- Anna iPhonebloggar

Kära Syster presenterar stolt...

Brodern! Här kan man lyssna på han som kom först. Vi kanske ska ge honom adressen till bloggen också, vad tror du?

Splittrad

Okej, nu har jag tusen (fast kanske fem) idéer i berättelsen som ska in här och där. Helst skulle jag behöva skriva på alla tusen (okej, fem) avsnitt samtidigt och liksom kila in dem i strategiska ställen i storyn. Kan ingen bara komma och säga åt mig var jag ska börja någonstans?

Börjar misstänka att det här med att skriva bok mest går ut på strukturering. Typiskt.

/Anna

Måstebaramåstebaramåstebara

Jo, jag SKA skriva. Först bara MÅSTE hela världen (okej, hela internet då) få veta att den efterlängtade Blue Ray-boxen med Sagan om Ringen kom igår Den är flera centimeter tjock och öppnas som en bok och har magnetlås. Knivskarp bild, säger de som vet. Jag sa mer: "Jomen nu när vi tittar på filmen för fyrtionde gången och liksom kan den utantill och vi egentligen bara kollar för den goda bildkvalitetens skull, kan vi inte kolla på den med kommentarer då?" Så då gjorde vi det.

Generellt sett har jag aldrig förstått det här med att kolla med kommentarer, min bror är expert på det och har hittat några godbitar. Men seriöst, kolla en hel film där någon trött regissör babblar om ljusförhållanden och vad de käkade till lunch? Men kommentarspåret till Sagan om Ringen är mycket fint. Lite som väntat, Peter Jackson och gänget har ju satt ihop det kanske mest ambitiösa extramaterialet i världshistorien. Väldigt trivsamt och allra bäst när Peter Jackson och Fran Walsh är lite oense. Större incidenter än så har jag inte hittat. Än. Lite som att lyssna till sommarpratare, faktiskt.
/Anna

Röjet, alltså

Igår la herr Fotograf klinkergolv i hallen. Det får man inte gå på än. Så det blir väldigt spännande att se om jag tar mig ut till tvättstugan lite senare. Det är knappt att mina långa ben räcker till att kliva över och jag vill ogärna köra hopp-över-helvetes-gapet-ut-i-trapphuset. Kan ju gå hur som helst.

/Anna