måndag 12 november 2012

Deadline: dag 1/5

Sista spurten mot deadline pågår i det tysta. Bara så alla är med på det.
För tillfället rusar jag på bra, men det kan ju hända att det behövs en slurk blåbärssoppa inför mållinjen, och med det får det vara nog med sportreferenser.

Det enda jag förstår mig på när det gäller sport är nämligen den där blåbärssoppan. Det är gott.

Så att alla är med på vad jag talar om tar vi en kort "previously at skrivandefronten":
Det gick dåligt för mig i oktober. Segt, segt, segt.
Sedan åkte jag på kurs i Falun och på väg dit fick jag en epiphany på tåget.
Idéerna för boken satte fart i ny riktning, jag bloggade om hela spektaklet.
Tette och Vilse var inte nöjda med det utan krävde att jag satte mål (läs deras sköna reaktioner i kommentarerna).
Målet blev att ha redigerat klart den sista delen av boken den 16 november, aka nu på fredag.

För kanske en vecka sedan lossnade saker och ting äntligen. Det började hända grejer.
De flesta stycken i den sista delen har strukits och bytts ut mot helt ny text.
Idag skrev jag om kapitlet som vi kan kalla "den sista striden". Ni fattar, efter den sista striden är berättelser typ slut. Det som är kvar är uppgörelser mellan karaktärerna och själva slutscenen (som i mitt fall är färdigskriven sedan ett år tillbaka eller mer).

Förstår ni vad jag säger?
Det är inte omöjligt att jag blir klar FÖRE deadline.
Men att boken kommer att vara klar på fredag råder det väldigt lite tvivel om.

Bara sådär.

/Anna

5 kommentarer:

Vilse sa...

HELT OTROLIGT!!! Känner för att dansa segerdans redan nu. Vilken prestation! Häromveckan lät det som att deadlinen var ouppnåelig och sen vart det plötsligt annat ljud i skällan (som så ofta är fallet när man sätter deadline). HURRA HURRA HURRA för dig!! Njut, njut, njut, det här är det bästa.

Längtar efter att läsa. Kram.

Vilse sa...

Jag menar ju inte att jag ska få läsa på fredag, jag bara säger att det blir liksom ett steg i den riktningen. =) Panika inte. Skriv bara.

Susanne B sa...

Jag hejar på dig!

Kära Syster sa...

Gulliga ni, det är alltid så underbart att få glädjas tillsammans!

/A

Terése sa...

Yey!

:-)