Genomläsning i väntan på bläck

Förra veckan påbörjade jag genomläsningen av hela bokmanuset för att hitta trådar att binda ihop i slutscenerna och därmed få till själva slutet. Jag hann som bekant bara läsa halva boken och var inte supernöjd med slutet men bestämde att jag klarade deadline ändå och yada-yada-yada, det där är alltigenom gamla nyheter.

Idag har jag fortsatt läsningen och under tiden har jag på mig de ofrånkomliga "nu-ska-vi-se-vad-som-ska-förbättras-i-nästa-version"-glasögonen.

Så här långt har jag hittat följande saker:

1. Språket är bättre i slutet än i början. Knapp märkbart, men dock. Bättre.
2. Några idéer om hur strukturen ska förbättras har uppstått. Struktur är bra.
3. Eventuellt börjar jag luta mot att skriva om hela skiten i presens. Texten är distanserad (vilket lektören även påpekade, att jag skriver sagoaktigt och aningen distanserat) och jag vet att jag aldrig kommer att kunna skriva i första person (har provat), men genom att ändra preteritum till presens uppnår man lite samma sak, tänker jag. Man kommer lite närmare texten. Närmare är bättre.
4. Jag velar fram och tillbaka, men kanske ska en av karaktärerna få ta plats som berättare. Skulle i så fall bidra till en personligare ton, tänker jag. Personligt är bra.
5. Berättelsens kärlekspar ska absolut få mer utrymme genom egna kapitel. Det är tydligt att det måste bli så. Kärlek är bra.
6. Och slutligen: Hotet mot huvudkaraktären måste bli större, klyftan att överbrygga djupare och jag tror jag vet hur. Farligt är nödvändigt.

Typ så. I morgon ska jag läsa de sista kapitlen och därefter rulla tummarna tills InkClub levererar toner till skrivaren.

/Anna