Sjukan

"Och så blev det påskhelg och därefter arbetsvecka och det där obeskrivliga ontet i kroppen utvecklade sig till enveten feber och så låg vi sjuka i en vecka ... "

Japp, både Strumpan och Syster Yster! Tänk så festligt det varit om vi vetat om att vi låg sjuka på var sitt håll och kunnat sammanföra våra veka krafter till en och samma soffa! Nu blev det inte riktigt så, istället har vi tagit oss igenom sjukan på varsitt håll, med viss förskjutning.

Huvudet är fortfarande inlindat i nåt fluffigt som gör det trögt att tänka och jobbigt att ta tag i saker. Jag är tillbaka på min arbetsplats (när febervärken äntligen släppte verkade det inte motiverat att spendera dagarna i soffan och titta på dåliga komedier längre ... jag menar, jag orkar ju klä på mig), men inte mycket mer än så.

Väldigt mycket tid har alltså försvunnit till ingen nytta alls, Urmakaren har till exempel inte fått i närheten av så mycket uppmärksamhet som den borde. I helgen gjorde jag ett svagt försök att återuppta redigeringen, men landade direkt på en punkt som först krävde detaljerad googling och därefter ett stort beslut. När beslutet väl var taget ("ändra den viktiga scenen, justera hela företeelsen"), krävdes så stora redigeringsnävar att jag blev matt av bara tanken och läste en bok i stället. Ett klart tecken på att jag inte är tillräckligt frisk än, men ändå. Väldigt frustrerande.

Det var den sammanfattande lägesrapporten. Vilken dag som helst nu borde sikten klarna och reaktionsförmågan vara tillbaka.

/Anna